Program onsdag den 4. september


Fælles

09.00 - 09.30 

Ankomst og registrering
 

09.30 - 09.40

Velkomst
 

09.40 - 10.40

Keynote:
BoB - Et patientstudie om de kognitive processer og den cerebrale arkitektur der understøtter visuel genkendelse

ved Ro Julia Robotham, Cand.Psych, Institut for Psykologi, Københavns Universitet. 

Synet betragtes som den meste udviklede sans hos mennesker. Alligevel, er der meget vi ikke ved, om hvordan hjernen skaber mening af vores visuelle omgivelser. Apopleksipatienter, der har fået en skade i de posteriore hjerneområder, giver et unikt indblik i, hvordan hjernens synsområder fungerer. Der er for eksempel personer, der efter apopleksi, ikke længere kan genkende ansigter, men som fortsat kan genkende og læse ord, og der er også personer hvor det omvendte gør sig gældende. Man har derfor antaget, at hjernen genkender ansigter og ord på vidt forskellige måder, og at ansigtsgenkendelse primært foregår i den højre hjernehalvdel og ordgenkendelse i den venstre hjernehalvdel.

I the Back of the Brain (BoB) projekt, har vi rekrutteret og testet en stor gruppe personer (N=70) med skader i arterie cerebri posteriors forsyningsområder for at lære mere om de processer og den cerebrale arkitektur, der understøtter genkendelsen af komplekse stimuli som ansigter, objekter og ord. Alle disse patienter er blevet udredt med det samme store batteri af sensitive tests af basale, mellemliggende og komplekse visuelle perceptuelle funktioner.

I oplægget vil de processer der underligger visuel genkendelse blive gennemgået kort. Derefter vil udviklingen af studiets store testbatteri samt foreløbige resultater fra udvalgte tests blive præsenteret. De indledende fund stemmer ikke helt overens med hvad man tidligere har antaget, og tyder på, at begge hjernehalvdel bidrager til både ansigtsgenkendelse og ordgenkendelse.   

 

10.40 - 11.00

Kaffepause

 

11.00 - 11.45

Parallelspor - vælg mellem følgende workshops:

1. Assisteret synstræning

ved Jette Pedersen, socialpædagog og Karsten Haarh, neurooptometrist, begge fra IBOS. 

Udgangspunktet for synstræningen er neurooptometrisk rehabilitering (NOR), som så kombineres med kompenserende synsrehabiliterende strategier. Der vil være en kort gennemgang af hvad et NOR- forløb omfatter, herunder hvad der lægges vægt på ved udredningen og hovedprincipperne for hvordan undervisning struktureres.


Et NOR-forløb kræver af en daglig egenindsats, hvilket kan være en udfordring for personer, der som følge af en hjerneskade, fx kan være udfordret på at få struktur på hverdagen, træthed og energiforvaltning, hukommelse og forståelse af instruktioner.


Manglende erkendelse af og indsigt i egne muligheder og begrænsninger i forhold til hverdagsaktiviteter og mobility, kan også være baggrunden for, at der er brug for assistance i synstræningsforløbet. Gennem konkrete eksempler og cases præsenteres forskellige problemstillinger og assisteret synstræningsforløb, for personer med erhvervet hjerneskade. 
 

 

2.  Senfølger av hjernerystelse uten diagnostiserte skader i hjernen - SYNSVANSKER OG SAMTALER I TIDEN SOM FØLGER

ved Michael Cyrus, tidligere syns- og mobilitetspedagog og socialviter.

Oppgaven til min tidligere arbeidsgiver er å støtte mennesker med redusert funksjonsevne til å kunne holde på et arbeid eller komme inn i arbeidsmarkedet.

Antallet mennesker med hjernerystelser er stigende. Det skyldes nok ikke bare en økende oppmerksomhet mot denne tilstanden, økt trafikk og dårlige sykkelhjelmer, men også arbeidsverdens krav og krav til visuelt arbeid.

De mennesker som er rammet av hjernerystelse og som kom til mitt kontor har som regel ikke skader som kan påvises med dagens gjengse avbildningsteknologi. I tillegg har de ofte også synsproblemer som hindrer dem i å arbeide med de oppgavene de vanligvis må utføre. De er på denne måten dobbelt rammet av en usynlig funksjonsnedsettelse, slik at de lett kommer i forsvar i møte med den "friske" sosiale verdenen og dens krav. Rehabiliteringen er en langvarig prosess.


Det er på flere måter man kan støtte de rammede: Det er konkrete hjelpemidler og tilrettelegginger av arbeidsplass og arbeidssituasjonen generelt, og det er samtaler om deres opplevelser, gi og samle informasjon, kjenne seg selv som mennesker med egen verdi.

Bruk av samtalegrupper har vært en del av dette arbeid.

I foredraget belyses effekten av konkrete hjelpemidler og tilretteleggingsmetoder, men det legges spesiell vekt på å utdype metode og effekt av gruppesamtalen.

 

Fælles

12.00 - 12.45


Bio-psykosocial rehabilitering

ved Chalotte Glintborg, Ph.d., Assistant Professor of Rehabilitation Psychology samt projektleder for Indtryk & Udtryk - national tilfredshedsundersøgelse efter hjerneskade.
 

12.45 - 13.30

Frokost

 

13.30 - 14.15

Chans till dispens

ved Krister Inde, synpedagog, Indenova og SRF Kalmar Län.

Kan träning av ögonrörelser och körträning kompensera för synfältsbortfall

och därmed ge möjlighet till förarprov och underlag för dispensbeslut från

synkraven för körkort?

 

Syfte

Personer med synfältsbortfall efter stroke, glaukom och diabetes får sitt

körkort indraget av svenska Transportstyrelsen efter anmälan från ögonläkare

under vissa förutsättningar i binokulära och monokulära synfältstester

(Esterman och Humphrey, HFA).

Detta drabbar ett tusental personer om året, och det är en omvittnat svår

situation – särskilt på landsbygden – att få sitt körkort indraget utan att få

möjlighet att påvisa sin körförmåga som många inte anser kan prediceras av

ett enkelt synfältstest. Aktuell forskning visar att man i många andra länder

inom och utanför EU får göra ett förarprov. I Sverige har simulatortester

används under en period men nu pausats av myndigheten. Under 2013-2015

genomfördes och utvecklades träningsmetoder i SMS-projektet för personer

med större och mindre synfältsbortfall efter stroke och hjärnskada. De angav

alla att träningen undanröjde alla problem utom möjligheten att framföra ett

fordon. CTD-projektet (Chans till dispens) är en fortsättning på SMS-projektet

som nu fokuserar på frågeställningar om trafiksäker körförmåga med

synfältsbortfall.

 

Metodik

19 personer med de tre olika orsakerna till synfältsbortfallen har genomgått

noggranna synundersökningar vid optikerprogrammet vid Linnéuniversitetet

samt under 6-7 veckor tränat ögonrörelser enligt EST-metodik (Explorative

Saccadic Training) med VISIOcoach-programmet vid persondator i hemmiljö.

De fick sedan körträning inom inhägnat område samt vid en stationär simulator

under 2 + 2 dagar vid SYAB i Kalmar. Körträningen var mycket strukturerad

och innehöll fyra olika moment med fyra olika trafikpedagoger som alla kunde

bedöma de 19 personernas körförmåga. Avslutningsvis genomfördes

simulatortester vid VTI i Linköping i en mycket avancerad simulator som

utvecklats på initiativ av Transportstyrelsen.

 

Resultat

Av de 19 personerna har 9 samma eller bättre EST-värden (ögonrörelser och

avsökningsförmåga) jämfört med seende personer. Körträningen och

bedömningarna från de fyra trafikpedagogerna kan delas in i tre grupper,

nämligen 1) klart trafiksäkra bilförare trots synfältsbortfallen, 2) klart

undermåliga resultat samt 3) gränsfall, där en diskussion måste föras och

jämföras med simulatortesterna. Alla olika tester och undersökningar kommer

att vägas mot varandra för att efter analysen kunna svara på frågan vilken

träning och vilka personliga egenskaper som påverkar trafiksäker körförmåga i

de individuella fallen och på gruppnivå. Finns samband mellan avsökningsförmåga

och synfältsbortfallens storlek och läge i näthinnan relaterat till

uppträdandet i olika trafiksituationer? Vi kommer också att diskutera frågan om

och när förarprov i trafik skulle kunna genomföras mot bakgrund av

deltagarens/-arnas uppvisade resultat på inhägnat område. På det sättet kan

EU-direktivet om behandling av dispensärenden genomföras. EU anger i sitt

direktiv förarprov som lämpligt test vid sidan av medicinska bedömningar. Vi

kommer också att kunna jämföra resultat från forskning som bedömer

simulatortester och förarprov på väg som jämförbara.

Resultat och diskussioner förväntas kunna publiceras under hösten 2019 och

presenteras i populärvetenskapliga, vetenskapliga och eventuellt även

föreskrifter från myndigheterna under samma tid. Ett avslutande seminarium

kommer att genomföras i projektet under februari 2020.

Preliminära resultat förväntas finnas i början av september.

 

CTD-projektet ägs av Synskadades Riksförbund och finansieras av

Arvsfonden.


 

14.20 - 15.05

Hjernerystelse

ved Torben Helstrup, neurooptometrist FCOVD, Københavns Private Synsplejeklinik.

Fokus på synshjernens eksekutive funktioner og mulige relation til bevægelsessensivitet og synsbetinget svimmelhed.
 
15.05 - 15.30

Kaffepause

 

15.30 - 16.15

NVT

ved Rune Skovgaard Rasmussen, neuropsykolog, ph.d. og Karsten Overgaard, overlæge og speciallæge i neurologi, begge fra Herlev Universitetshospital.

Op til 30 procent af patienter med nyopståede hjerneskader har også visuelle problemer. De kan hjælpes med NVT (Neuro Vision Technology), som er et særligt træningsprogram, hvor man lærer strategier til at færdes og klare sig i hverdagen, men på grund af manglende forskning, får de færreste tilbudt NVT.

Nedsat syn efter hjerneskade medfører forringet balanceevne, øget risiko for alvorlige faldulykker, øget støttebehov, nedsat livskvalitet og hæmmet evne til at udføre almindelige daglige gøremål. Behovet for synskompenserende genoptræning er derfor stort. Med forskning kan NVT få omfattende betydning for synsrehabilitering både nationalt og internationalt. Derfor er IBOS indgået et samarbejde med Herlev Universitetshospital og Rigshospitalet - Glostrup.

I forskningsprojektet undersøges det om rehabilitering med NVT hjælper og hvem der har effekt af NVT. Personer, som inkluderes i undersøgelsen, vil få undersøgt synsevnen men også motoriske og mentale funktioner, f.eks. livskvalitet, kognition og depression. Data bruges til at tilrettelægge træning, der øver den enkelte i at mestre situationer, som giver problemer i hverdagen.
 

19.00

Netværksmiddag

 

Kontakt

Lea Johanne Sarfelt

Lea Johanne Sarfelt

Specialkonsulent
Tlf.: 39 45 23 14

Kontakt

Annemarie Haack Enevoldsen

Annemarie Haack Enevoldsen

Kursus- og Konferencekoordinator
Tlf.: 39 45 23 13
Mobil: 40 91 26 19
Logo af Københavns Kommune